”Det gamla bondesamhället” framställs ofta som att det var fullständigt orörligt. Som framgår av denna bok är detta en missuppfattning. I själva verket var migration inte bara mycket vanligt förekommande i historiska samhällen, utan också en helt nödvändig beståndsdel i deras sätt att fungera.

I boken undersöks migrationens betydelse för det tidiga 1600-talets Sverige. Migrationen studeras i första hand genom Älvsborgs lösens rannsakningslängder, en unik förteckning över människors rörelse från en tid långt före kyrkböcker och befolkningsstatistik. Boken bygger även på bland annat lagstiftning och rättsprotokoll, vilka används för att analysera det tidiga 1600-talets svenska migrationsregim. De flesta människors möjlighet till rörlighet, vare sig de var bönder, borgare, drängar, pigor, studenter, soldater, förrymda brottslingar eller deporterade skogsförödare, påverkades både av den feodala samhällsstrukturen och av statsmaktens intresse av att försöka reglera och påverka olika former av migration.