För 300 år sedan avrättades en man och hans avlidna hustrus syster ifall det avslöjades att de hade haft sexuellt umgänge. Deras relation definierades som incestuös och benådningar var sällsynta. Grunden för incestförbuden hämtades från Bibeln, vilket förklarar att biologiskt släktskap jämställdes med släktskap baserat på giftermål. Incestförbuden omfattade därmed många fler relationskategorier
än idag och fram till sent 1800-tal var de flesta incestuösa relationer frivilliga föreningar mellan två vuxna individer som saknade biologiska släktband. I början av 1700-talet var svensk rättspraxis bland Europas strängaste när det gällde incestbrott och dödsstraffet verkställdes regelbundet. Idag utmärker sig Sverige tvärtom för sin liberala lagstiftning. Hur kan en så radikal förändring förklaras?

I Förbjudna förbindelser undersöker Bonnie Clementsson vilka normer som har legat till grund för samhällets skiftande inställning till incestuösa relationer under perioden 1680–1940. Även om incestdebatten i olika tider har dominerats av religiösa, moraliska och senare medicinska föreställningar, visar undersökningen att det ofta har varit helt andra värderingar som fått avgörande – ibland livsavgörande – betydelse för utfallet av olika incestärenden.