Det föreliggande numret bjuder på en tidigmodern artikel och tre bidrag om 1900-talet.

Christopher Pihl visar i sin artikel om Riksens ständers bank hur kredit och trovärdighet under slutet av 1600-talet behövde upprätthållas i en ständigt pågående process för att banken skulle fungera på en kreditmarknad med svagt institutionellt ramverk.

Lars Andersson Hult undersöker svar i studentskrivningar inom ämnet modersmål från två läroverk i Malmö mellan 1905 och 1927, en period då Sverige genomgick en betydande samhällsomvandling med stora politiska klyftor. 

Lovisa Andén analyserar vittneslitteratur från Gulagarkipelagen skriven av västerländska återvändare under åren 1946-1953. 

Martin Ericsson och Jenny Gustafsson visar hur den 1961 grundade rörelsen Kampanjen mot atomvapen (KMA) på två sätt spelade en viktig roll för det tidiga 1960-talets svenska politiska kultur.

I ”Scandia utblick” diskuterar Joachim Östlund den nya diplomatiska historien med utgångspunkt i definitioner av diplomati i allmänhet och de senaste decenniernas forskning om den tidigmoderna perioden i synnerhet.

Sist, men inte minst: Scandias omfattande recensionsavdelning med 16 texter som genom att utvärdera nyutkomna monografier, avhandlingar, antologier och läromedel inspirerar till vidare läsning.