En kamp för livet belyser vårdhistorien genom att presentera personer, idéer och olika former av praktik. Där finner man spektakulära framgångar men också djupa konflikter mellan olika vetenskapliga, kulturella, ekonomiska och politiska krafter. Reformister har kämpat mot traditionalister, vitalister mot materialister. Holism har stått mot reduktionism, hälsoperspektiv mot sjukdomsperspektiv, biomedicinskt tänkande mot psykosocialt. 

Nedslag görs i Jenners smittkoppsvaccin, bakteriologins utveckling och upptäckten av penicillin likaväl som i Urban Hiärnes hälsobrunnar, Florence Nightingales sköterskeskola och striden om aborter, sterilisering och preventivmedel. 

Utvecklingen präglas av personer som försökt förstå hur sjukdom och smärta kan lindras eller botas. Humanism, barmhärtighet och ideologi har alltid varit ledstjärnor, men möjligheter till inkomster och prestige har också varit drivkrafter. 

Det ledande perspektivet är primärvårdens, det vill säga den nivå där de hjälpsökande och vårdgivarna först möts. Tyngdpunkten ligger på 1800- och 1900-talen och praktiken tas huvudsakligen från Värmland.