Höstens nummer inleds med en artikel av Kirsti Niskanen och hennes analys av Rockefeller Foundations finansiering av verksamheter vid Stockholms högskola och stiftelsens mål att skapa akademiska ledare från 1920 till 1940. Martin Ericsson behandlar i sin artikel alkoholistvården och den så kallade tattarfrågan i svensk kommunalpolitik från cirka 1930 till 1960. Globalhistoria är ett växande fält inom historisk forskning. Patrik Winton analyserar den svenska statens låneverksamhet i ett antal europeiska städer under 1760- och 1770-talen. Genom att studera förbindelser snarare än enskilda aktörer visar Winton hur kontakterna mellan den svenska staten och ledande kapitalmarknader etablerades. Under vinjetten ”Scandia introducerar” skriver David Larsson Heidenblad utifrån en universitetspedagogisk debatt i Journal of American History vilken har sin grund i historiedidaktikern Lendol Calders förslag om reviderad historieundervisning. Larsson Heidenblad vill vitalisera den högskolepedagogiska diskussionen om historieundervisning. Han föreslår att undervisningsfokus på grundnivån bör riktas mot hur historisk kunskap produceras och hur historiker tänker snarare än det sakhistoriska innehållet. Debatten om Sture Bohlins förhållande till nazismen, som inleddes i föregående nummer i form av ett genmäle från Sverker Oredsson med anledning av Andreas Åkerlunds antologibidrag i De intellektuellas förräderi, fortsätter i detta nummer med ett svar från Åkerlund och en slutreplik från Oredsson. Recensionsavdelningen rymmer som vanligt ett brett urval recensioner av nyutgiven svensk och nordisk historievetenskap. Slutligen bidrar Ainur Elmgren med serien ”En utmaning”, om jesuiter och fiendebilder.
INNEHÅLL
Redaktören har ordet – Henrik Rosengren
Snille efterfrågas! Rockefeller Foundation, forskarpersona och kön vid Stockholms högskola
under mellankrigstiden – Kirsti Niskanen
Alkoholistvården och ”tittarfrågan”. Kunskapsproduktion och maktutövning i kommunal socialpolitik cirka
1930−1960 – Martin Ericsson
Den globaliserande svenska stateN. Lån, kursoperationer och internationella handelsnätverk runt 1770 – Patrik Winton
Scandia introducerar: Avtäckningsmodellen: En undervisningsform med framtiden för sig? – David Larsson Heidenblad
Scandia utblick: En definition av pronazism som står i vägen för den historiska förståelsen. – Andreas Åkerlund
Slutreplik – Sverker Oredsson
Recensioner
En utmaning – Ainur Almgren