Under loppet av 1800-talet förändrade Göteborg helt karaktär, från en obetydlig landsortsstad med 12.000 invånare till en expansiv industri- och sjöfartsstad, och vid sekelskiftet 1900 kunde staden räkna över 130.000 personer. Bakom denna tillväxt låg en starkt ökad ekonomisk aktivitet. Nyföretagande och investeringar krävde tillgång till kapital, som i sin tur drev på utvecklingen av en självständig göteborgsk kapitalmarknad.

Denna viktiga del av Göteborgs ekonomiska historia blir genom dessa undersökningar för första gången undersökt i sin helhet, både storleken av de formella kreditinstitutens (främst bankernas) samlade utlåning, och den förvånansvärt stora och under hela 1800-talet ökande informella kreditgivningen. Genom nya metoder kan denna ”grå” marknad redovisas med penningmäklare och lokala bankirer som aktörer, samtidigt som lånebehovet hos Göteborgs underklasser framträder i konkret form.