Detta nummer av Scandia bjuder som vanligt på tre artiklar. Alexander Isaksson belyser de väl kända konflikterna under 1560-talet mellan Erik XIV och hans bröder, hertigarna Johan och Karl, ur ett innovativt perspektiv, utifrån ny dynastisk historia. Liesbeth Geevers introducerade detta nya forskningsfält i Scandia 2019:2 och Alexander Isaksson lägger med sin fallstudie fram ett konkret exempel på denna forskningsinriktning. I analysen står de två dynamikerna reservens dilemma och dynastisk centralisering i centrum. Författaren argumenterar för att de konflikter som utspelade sig mellan Erik XIV och hans bröder samt de anklagelser de riktade mot varandra kan betraktas som en del av en dynastisk formeringsprocess. Han diskuterar även relationen mellan dynastibildning och statsbildning.
De två andra artiklarna handlar om 1900-talet. Lena Andersson-Skog och Martin Eriksson tar upp samspelet mellan staten och Svenska Bankföreningen i samband med beslutsprocesserna om AB Industrikredit och AB Företagskredit i början av 1960-talet. De grundades som mellanhandsinstitut mellan det nya tilläggspensionssystemets AP-fonder och låntagarna. Författarna visar att den starka ideologiska konflikt som kännetecknade den parlamentariska debatten om tilläggspensionssystemet inte spreds till implementeringen av systemet inom finanssektorn då staten och Svenska Bankföreningen kunde förhandla genom etablerade kanaler och arenor för relationer mellan företag och finans inom den finansiella sektorn.
Om samma tidsperiod, men ett helt annat tema, handlar Isak Lidströms artikel. Han presenterar en idrottsbiografisk studie om den samiska utförsåkaren Bengt-Erik Grahn. Fokus ligger på idrottshjältens olika, parallellt existerande kulturella identiteter kopplade till etnicitet, region och nation och hur de kom till uttryck i dagspressens tidningsartiklar och i Grahns egen levnadsberättelse. Lidström använder sig av konceptet hybrida identiteter som är sammansatta av olika markörer som kan sammansmälta, verka parallellt, men även komma i konflikt med varandra. Han visar hur Grahns samiska identitet och hans svenska identitet kunde vara sammanflätade och samtidigt stå i en spänningsrelation till varandra.
I ”Scandia utblick” lägger Jagger Andersen Kirkby fram en överblick över den internationella forskningen i känslohistoria. Nio år efter att Hugo Nordland i Scandia 2012:2 introducerade detta snabbt växande forskningsfält för Scandias läsare är det dags att rekapitulera hur det har utvecklats och var det står idag.
Därtill presenterar vi givetvis också recensioner av ny historievetenskaplig litteratur. Numrets temarecension behandlar två verk som belyser reformationen i Sverige och Danmark som resulterade i skapandet av två lutherska statskyrkor.
Innehåll
Redaktören har ordet av Wiebke Kolbe
Dynastisk centralisering i 1560-talets Sverige. ”Reservens dilemma” och hertigarnas resning 1568 av Alexander Isacsson
Det sammanflätade intresset. Staten, affärsbankerna och småföretagen i ATP-systemet 1958–1962 av Lena Andersson-Skog & Martin Eriksson
Den egensinnige från Kittelfjäll. En biografisk studie om utförsåkaren Bengt-Erik Grahn av Isak Lidström
Scandia utblick: Fra følelsernes historie til følelser i historien av Jagger Andersen Kirkby
Temarecension: Reformation in Sweden and Denmark. Recenserade av Jason Lavery
Recensioner
Mindre uppmärksammade historiska jubileer. Tecknad av Fredrik Tersmeden
http://journals.lub.lu.se/scandia
