Detta Scandia-nummer bjuder på en artikel som spänner från tidigmodern till modern tid och två artikel om modern historia, varav en har ett ekonomiskt-historiskt perspektiv. 

Martin Almbjär gräver efter demokratins rötter och undersöker relationen mellan riksdagen och kungamakten från 1600- till 1900-talet. 

Lars Nyström och Erik Hallberg tar sig an den så kallade präststatistiken, världens äldsta jordbruksstatistik, som täcker åren 1802 till 1820. 

Jenny Ingemarsdotter och Camilla Eriksson undersöker hotbild och självbild i det svenska ekonomiska försvaret under andra halvan av 1900-talet. 

Under rubriken ”Scandia debatt” diskuterar Henrik Forsberg forskningen om den sista hungersnöden i Sverige 1867–1869 som framför allt drabbade Västerbotten. 

Under rubriken ”Scandia utblick” gör slutligen Klas-Göran Karlsson några reflektioner om att skriva globalhistoria. Han utgår från sina erfarenheter som redaktör för Natur & Kulturs globalhistoria i två volymer som kom ut hösten 2022.

Som vanligt bjuder detta nummer av Scandia också på en omfattande recensionsavdelning med recensioner av både monografier och antologier.